plingela

Det har hänt mycket sedan jag skrev sist. Min mun har helt slutat fungera så nu blir det mat via PEGen. Det är fortfarande jävligt svår att ta in att jag aldrig mer kommer kunna äta allt jag vill genom munnen eller inte ens kunna dricka ett glas vatten. 

Min höger arm börja ge upp också. Det Känns nu som att sjukdomen tar över och jag har inget att säga till om. Det är väldigt jobbigt. 
på ett sätt vill jag bara att det ska ta slut men på ett sätt vill jag ha så mycket tid jag bara kan med min familj. Det gör så ont att ens tänka på att jag kommer lämna dom alldeles för tidigt.