plingela

Japp igår brast det. 2 timmar satt jag och grinade. Jag höll på att natta Joline när Julia började grina som vanligt. Lite tidigare än andra dagar. Hon vägrade sluta grina och Joline kom in och kunde inte sova. Richard kom upp och nattade Joline medan jag satt med Julia. Hon grinade hela tiden oavsett om hon satt hos mig eller låg i sängen. Då kom panik känslorna. Det har varit väldigt mycke på sista tiden. Joline har haft urinvägs infektion, hon har blivit super mammig. Hon var hos farmor igår och det brukar hon tycka är super roligt men inte igår. Hon skulle bara hem till mamma. Hon började på jazzgymnasterna men det fick vi sluta med för att jag inte kunde var med. Hon blir helt hysterisk när jag lämar på dagis och det har gått hur bra som helst tidigare. Julia har börjat grina varje natt och det har blivit värre senaste månaderna.

Igår blev det bara för mycket. Känslan att vara världens sämsta mamma gånger flera miljoner. Jag grinade och grinade och kände mig helt hopplös. Känslan sitter fortfarande i och jag skulle gärna sätt mig ner och grina en stund till.

Varför i hela världen grinar hon på nätterna? det börjar bli ohållbart. Vad ska jag göra????

Just nu känner jag mig vatten värd även fast jag vet att jag är älskad.